För drygt ett år sedan ville Bygg- och miljöförvaltningarna, som sitter i Askersund och betjänar Askersund, Laxå och Lekebergs kommuner, slå samman de båda förvaltningarna till en gemensam nämnd för att prestera ett bra arbete och samarbetet skulle bli bättre i förvaltningen genom denna sammanslagning. Det är genomfört.
Nu önskar man också att nämnderna ska slås ihop från två nämnder till en nämnd och då behövs inte så många politiker sägs det. Här talas det om att minska det politiska inflytandet, man halverar nämnden från 9 politiker i de båda nämnderna till 9 politiker i en gemensam nämnd. Det tre politikerna från varje deltagarkommun ska lyda under miljöbalken och Plan och bygglagen som är ett digert arbete att sätta sig in i. I dagsläget lyder Miljönämnden under Miljöbalken och Byggnämnden under Plan- och bygglagen.
Detta har varit på tal under en tid och vi i Framtidspartiet har inte varit för det men ville vänta in så mycket underlag som möjligt för att kunna ta beslut.
Nu finns ett förslag till beslut som vi inte kan stå bakom.
En nämnd innebär att politikerna som ska sitta i den föreslagna gemensamma nämnden, Sydnärke miljö- och byggnämnd, kommer att halveras från det nuvarande som är 6 ordinarie politiker från vardera deltagarkommun i två nämnder till 3 politiker från varje deltagarkommun till en nämnd. Hela nämnden ska innefatta 9 politiker alltså, en halvering. Det hade kommit i annan dager om förslaget en nämnd med 5 politiker från varje delägarkommun, då hade förtroendet för politikerna inte blivit lika negativt.
Den nya nämnden kommer också att få fler områden att hantera: tobakslagen, alkohollagen, lagen om detaljhandel med vissa receptfria läkemedel och lagen om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare som åligger kommunerna. Dessa uppgifter har legat under Socialnämnderna. Utöver detta förslås att nämnden får ansvar för kommunernas tillsynsansvar vad gäller skyltning vid väg.
Det har påståtts att det ska bli en attraktivare nämnd att sitta i och att politikerna kommer att bli ”vassare”. Ingen vet i dag vila politiker som kommer att besitta platserna, alltså är det inget argument. Det finns inget belägg för att handläggningstider förkortas genom att ha en nämnd, det handlar om organisation.
Jag har frågat om det är en ekonomisk besparing att genomföra denna halvering av politikers inflytande men svaret var att det är marginellt. Det är också möjligt att arvodet för ledamöterna i nämnden förändras eftersom det kommer att vara mer tidskrävande. Lokalkännedomen begränsas och det blir svårare att ta hänsyn till lokala förutsättningar är också ett starkt vägande skäl till att inte minska det politiska inflytandet.
Avslagsyrkande från Framtidspartiet i Lekeberg
2022-02-28
Nu önskar man också att nämnderna ska slås ihop från två nämnder till en nämnd och då behövs inte så många politiker sägs det. Här talas det om att minska det politiska inflytandet, man halverar nämnden från 9 politiker i de båda nämnderna till 9 politiker i en gemensam nämnd. Det tre politikerna från varje deltagarkommun ska lyda under miljöbalken och Plan och bygglagen som är ett digert arbete att sätta sig in i. I dagsläget lyder Miljönämnden under Miljöbalken och Byggnämnden under Plan- och bygglagen.
Detta har varit på tal under en tid och vi i Framtidspartiet har inte varit för det men ville vänta in så mycket underlag som möjligt för att kunna ta beslut.
Nu finns ett förslag till beslut som vi inte kan stå bakom.
En nämnd innebär att politikerna som ska sitta i den föreslagna gemensamma nämnden, Sydnärke miljö- och byggnämnd, kommer att halveras från det nuvarande som är 6 ordinarie politiker från vardera deltagarkommun i två nämnder till 3 politiker från varje deltagarkommun till en nämnd. Hela nämnden ska innefatta 9 politiker alltså, en halvering. Det hade kommit i annan dager om förslaget en nämnd med 5 politiker från varje delägarkommun, då hade förtroendet för politikerna inte blivit lika negativt.
Den nya nämnden kommer också att få fler områden att hantera: tobakslagen, alkohollagen, lagen om detaljhandel med vissa receptfria läkemedel och lagen om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare som åligger kommunerna. Dessa uppgifter har legat under Socialnämnderna. Utöver detta förslås att nämnden får ansvar för kommunernas tillsynsansvar vad gäller skyltning vid väg.
Det har påståtts att det ska bli en attraktivare nämnd att sitta i och att politikerna kommer att bli ”vassare”. Ingen vet i dag vila politiker som kommer att besitta platserna, alltså är det inget argument. Det finns inget belägg för att handläggningstider förkortas genom att ha en nämnd, det handlar om organisation.
Jag har frågat om det är en ekonomisk besparing att genomföra denna halvering av politikers inflytande men svaret var att det är marginellt. Det är också möjligt att arvodet för ledamöterna i nämnden förändras eftersom det kommer att vara mer tidskrävande. Lokalkännedomen begränsas och det blir svårare att ta hänsyn till lokala förutsättningar är också ett starkt vägande skäl till att inte minska det politiska inflytandet.
Avslagsyrkande från Framtidspartiet i Lekeberg
2022-02-28
Jag tycker att vi behöver ny och eller upprustad skola i Fjugesta. 4-6 har under flera år få stå tillbaka för andra objekt som fått gå före.
Hidinge skola var ett sådant ärende som kom före.
Nu när det blev Fjugestas tur så kom ärendet upp i KS, Kommunstyrelsen, januari 2016. Leko, Lekebergsbostäder, fick i uppdrag att göra en grovprojektering som skulle redovisas för KS senast 30 april -16. 7 juni 2016 redovisades en muntlig föredragning och då handlade det om 197 miljoner kronor. Det förklarades med att det var önskelistor från olika håll som måste reduceras. Det var KS uppfattning också att sådan pangar kunde man inte räkna med.
Nu fick LEKO i uppdrag att påbörja grovprojektering till en kostnad av max 2 miljoner som sedan ska avräknas byggkostnaden.
Nu startade en andra grovplanering. Och där tog det stopp. KS har efter detta möte aldrig fått någon mer presentation. Det har bara varit de olika arbetsgrupperna förunnat.
När budget lades för 2018 och planerna för 2019-20 så var ny skola med till en investering på 130 miljoner kronor. Det hade alltså krympt från starten från 197 miljoner till 130 miljoner, – 60 miljoner. Vi har aldrig fått svar på vad som förorsakat denna minskning av kostnaden.
Från början var det ett inriktningsbeslut om ny/ombyggnation av skollokaler i Fjugesta till att ändras till förskole- och skollokaler i Fjugesta
Det som vi har uppe idag är att 130 miljoner ska gälla för att F-9 ska inrymmas på Lekebergsskolans område. Tulpanens F-3 ska flyttas ner till Lekebergsskolan.
Vi har presenterats ETT förslag varför finns det inte fler?
Vi har aldrig sett vad det skulle kosta om t.ex F-3 blir kvar på Tulpanen och 4-9 hamnar på Lekebergsskolan eller F-2 kvar på Tulpanen och 3-9 hamnar på Lekebergsskolan.
Vi har bara fått oss informerade om ett förslag som presenterades på KS 11 september i år alltså nyss. Det hänvisas till skisser som tagits fram men aldrig presenterats på KS. Vi ska bara besluta om hur mycket vi har råd att borga för till ett skolbygge, grisen i säcken tycker jag.
Styrgrupperna som arbetat med detta har förankrat i olika personalgrupper och mycket diskussioner har varit under tiden har det sagts. Men det är flera personalgrupper som inte varit med i diskussionerna, jag har hört av en del.
Förra veckan bad vi i FL, Framtidspartiet, om information och se skisser och fick det på ett väldigt bra sätt. Men det är arbetsmaterial och bara en grov beskrivning.
Nu till vad vi ska ta beslut om i dag. 130 miljoner till skolan.
Det är det som det kommer att kosta. Man har förhandlat om det. Men i texten som finns i handlingarna står det att ”inom ramen för arbetet i styrgruppen för kommande byggnationer har skisser tagits fram för att säkerställa att investeringsutrymmet ska räcka till så mycket som möjligt för att tillgodose behovet av lokaler som grundskoleverksamheten i skolan har”.
Vad är så mycket som möjligt? Jo, om det någonstans under byggnadstiden framkommer högre kostnader för något, kan kanske vara markplanering, vägar, brister i fastigheter som ska byggas om så kommer ändå skolbygget inte bli dyrare men man tar bort något från planerna så det blir inte dyrare men lägre standard. Är det så vi vill ha det? Om något blir billigare än i planen så kanske vi som kommun vill betala en lägre kostnad, det kanske räcker med 120 miljoner. Nej då höjer man i stället standarden på något annat så kostnaden blir densamma. Om däremot man ser att det kommer att bli något dyrare och det finns utrymme på annat håll kan kommunen eller bolaget t.ex lägga till överstigande ur deras kapital och det medför att skolan blev dyrare och därmed kapitalkostnaden högre än beräknat. Då kostar inte skolan 130 miljoner utan mer. Sådant här måste nogsamt ses över så det inte sker.
Det som inte ingår i skolbyggnadspengen är t.ex. inventarier, yttre skötsel grönytevård, städ och kanske kostnad för mer personal. Det kommer utom. Vem ska betala det. Om KUB, Kultur och bildning, inte får extra tillskott i deras budget så kommer det att drabba verksamheten. Vi ser ju redan nu att KUB kommer att ha svårt att hålla sin budget i år. På skolskjutsar ligger en avvikelse på 3 miljoner, och årets resultat redovisas i delårsrapporten på knappt en miljon i underskott trots ett tillskott i år på 2 miljoner.
Det här är frågor vi ska ha svar på innan vi tar ett beslut om att gå i borgen för 130 miljoner kronor.
Om vi tittar tillbaka på bygget av Hidinge skola som sedan utökades med en bollhall så har vi lite facit.
Skolan beräknads till totalt 100 miljoner, skolan 87 miljoner kronor och bollhall till 13 miljoner. Slutet blev så nära 100 miljoner som det kunde. Bollhallen blev dyrare, 4 miljoner till 17 miljoner och skolan blev billigare med 4 miljoner, vilket sammanträffande. Det ena blev 4 miljoner dyrare och det andra 4 miljoner billigare så lika. Alltså man bollade mellan objekten så vi kan räkna ut att skolan fick lägre standard än vad som var tänkt för att bollhallen kostade mer.
I samma ärende i dag ligger att gå i borgen för LEBO, Lekebergsbostäder, om 20 miljoner till ett nytt ”Äldrekök” på Linden med samlingssal. Det har kommit upp i valrörelsen så där har vi inget underlag. Inte ens ett dåligt underlag finns. Vad ska dessa 20 miljoner räcka till? Det har vi inget svar på inte ens en fundering.
Det vi vet är att kommunen inte når lånetaket med dessa borgensåtagande, och har till och med utrymmer utöver detta, men för den skull ska vi inte satsa utan att veta vad vi får för pengarna.
Vi i Framtidspartiet yrkar på återremiss av ärendet.
Hidinge skola var ett sådant ärende som kom före.
Nu när det blev Fjugestas tur så kom ärendet upp i KS, Kommunstyrelsen, januari 2016. Leko, Lekebergsbostäder, fick i uppdrag att göra en grovprojektering som skulle redovisas för KS senast 30 april -16. 7 juni 2016 redovisades en muntlig föredragning och då handlade det om 197 miljoner kronor. Det förklarades med att det var önskelistor från olika håll som måste reduceras. Det var KS uppfattning också att sådan pangar kunde man inte räkna med.
Nu fick LEKO i uppdrag att påbörja grovprojektering till en kostnad av max 2 miljoner som sedan ska avräknas byggkostnaden.
Nu startade en andra grovplanering. Och där tog det stopp. KS har efter detta möte aldrig fått någon mer presentation. Det har bara varit de olika arbetsgrupperna förunnat.
När budget lades för 2018 och planerna för 2019-20 så var ny skola med till en investering på 130 miljoner kronor. Det hade alltså krympt från starten från 197 miljoner till 130 miljoner, – 60 miljoner. Vi har aldrig fått svar på vad som förorsakat denna minskning av kostnaden.
Från början var det ett inriktningsbeslut om ny/ombyggnation av skollokaler i Fjugesta till att ändras till förskole- och skollokaler i Fjugesta
Det som vi har uppe idag är att 130 miljoner ska gälla för att F-9 ska inrymmas på Lekebergsskolans område. Tulpanens F-3 ska flyttas ner till Lekebergsskolan.
Vi har presenterats ETT förslag varför finns det inte fler?
Vi har aldrig sett vad det skulle kosta om t.ex F-3 blir kvar på Tulpanen och 4-9 hamnar på Lekebergsskolan eller F-2 kvar på Tulpanen och 3-9 hamnar på Lekebergsskolan.
Vi har bara fått oss informerade om ett förslag som presenterades på KS 11 september i år alltså nyss. Det hänvisas till skisser som tagits fram men aldrig presenterats på KS. Vi ska bara besluta om hur mycket vi har råd att borga för till ett skolbygge, grisen i säcken tycker jag.
Styrgrupperna som arbetat med detta har förankrat i olika personalgrupper och mycket diskussioner har varit under tiden har det sagts. Men det är flera personalgrupper som inte varit med i diskussionerna, jag har hört av en del.
Förra veckan bad vi i FL, Framtidspartiet, om information och se skisser och fick det på ett väldigt bra sätt. Men det är arbetsmaterial och bara en grov beskrivning.
Nu till vad vi ska ta beslut om i dag. 130 miljoner till skolan.
Det är det som det kommer att kosta. Man har förhandlat om det. Men i texten som finns i handlingarna står det att ”inom ramen för arbetet i styrgruppen för kommande byggnationer har skisser tagits fram för att säkerställa att investeringsutrymmet ska räcka till så mycket som möjligt för att tillgodose behovet av lokaler som grundskoleverksamheten i skolan har”.
Vad är så mycket som möjligt? Jo, om det någonstans under byggnadstiden framkommer högre kostnader för något, kan kanske vara markplanering, vägar, brister i fastigheter som ska byggas om så kommer ändå skolbygget inte bli dyrare men man tar bort något från planerna så det blir inte dyrare men lägre standard. Är det så vi vill ha det? Om något blir billigare än i planen så kanske vi som kommun vill betala en lägre kostnad, det kanske räcker med 120 miljoner. Nej då höjer man i stället standarden på något annat så kostnaden blir densamma. Om däremot man ser att det kommer att bli något dyrare och det finns utrymme på annat håll kan kommunen eller bolaget t.ex lägga till överstigande ur deras kapital och det medför att skolan blev dyrare och därmed kapitalkostnaden högre än beräknat. Då kostar inte skolan 130 miljoner utan mer. Sådant här måste nogsamt ses över så det inte sker.
Det som inte ingår i skolbyggnadspengen är t.ex. inventarier, yttre skötsel grönytevård, städ och kanske kostnad för mer personal. Det kommer utom. Vem ska betala det. Om KUB, Kultur och bildning, inte får extra tillskott i deras budget så kommer det att drabba verksamheten. Vi ser ju redan nu att KUB kommer att ha svårt att hålla sin budget i år. På skolskjutsar ligger en avvikelse på 3 miljoner, och årets resultat redovisas i delårsrapporten på knappt en miljon i underskott trots ett tillskott i år på 2 miljoner.
Det här är frågor vi ska ha svar på innan vi tar ett beslut om att gå i borgen för 130 miljoner kronor.
Om vi tittar tillbaka på bygget av Hidinge skola som sedan utökades med en bollhall så har vi lite facit.
Skolan beräknads till totalt 100 miljoner, skolan 87 miljoner kronor och bollhall till 13 miljoner. Slutet blev så nära 100 miljoner som det kunde. Bollhallen blev dyrare, 4 miljoner till 17 miljoner och skolan blev billigare med 4 miljoner, vilket sammanträffande. Det ena blev 4 miljoner dyrare och det andra 4 miljoner billigare så lika. Alltså man bollade mellan objekten så vi kan räkna ut att skolan fick lägre standard än vad som var tänkt för att bollhallen kostade mer.
I samma ärende i dag ligger att gå i borgen för LEBO, Lekebergsbostäder, om 20 miljoner till ett nytt ”Äldrekök” på Linden med samlingssal. Det har kommit upp i valrörelsen så där har vi inget underlag. Inte ens ett dåligt underlag finns. Vad ska dessa 20 miljoner räcka till? Det har vi inget svar på inte ens en fundering.
Det vi vet är att kommunen inte når lånetaket med dessa borgensåtagande, och har till och med utrymmer utöver detta, men för den skull ska vi inte satsa utan att veta vad vi får för pengarna.
Vi i Framtidspartiet yrkar på återremiss av ärendet.
Reservation
Vi i Framtidspartiet i Lekeberg anser det vara för dåligt underlag för att
kunna ta beslut om att gå i borgen på upp till 130 miljoner för ett skolbygge
på Lekebergsskolan och ett borgensåtagande på Linden för ett ”äldrekök”,
där det inte finns något som helst underlag.
Vi vet inte vad som innefattas i byggnationen av skolan. Är markundersökningar
inkluderade? Skolan ligger på mark efter att ett tegelbruk lagts ner för
många år sedan. Det har hittats rester som anses vara miljöfarliga.
Sanering är en dyr historia.
Det sägs att det finns täckning för driftskostnader men om kostnad för ev. fler
personal, inventarier, mer yttre vård, grönytor städ m.m. är inkluderat besvarades
inte.
Det fanns heller inte uppgift om vad kostnaden skulle bli om Tulpanens skola
skulle finnas kvar med F-2 eller F-3. Ett muntligt svar på att det kostar 75-80 % av
nyproduktion att rusta upp Tulpanens skola. På vad hade dessa beräkningar gjorts?
75-80% av vad? Inget underlag. Vad skolorna 3-6 eller 4-6 skulle kosta fanns inget
underlag för.
20 miljoner till ett ”äldrekök” på Linden i Fjugesta uppkom under valrörelsen.
Det finns ingen avsättning i någon investeringsplan för detta. Inget underlag alls.
På grund av alla oklarheter och obesvarade frågetecken anser vi i Framtidspartiet i
Lekeberg att äredet ska återremitteras.
Framtidspartiet i Lekeberg
Vi i Framtidspartiet i Lekeberg anser det vara för dåligt underlag för att
kunna ta beslut om att gå i borgen på upp till 130 miljoner för ett skolbygge
på Lekebergsskolan och ett borgensåtagande på Linden för ett ”äldrekök”,
där det inte finns något som helst underlag.
Vi vet inte vad som innefattas i byggnationen av skolan. Är markundersökningar
inkluderade? Skolan ligger på mark efter att ett tegelbruk lagts ner för
många år sedan. Det har hittats rester som anses vara miljöfarliga.
Sanering är en dyr historia.
Det sägs att det finns täckning för driftskostnader men om kostnad för ev. fler
personal, inventarier, mer yttre vård, grönytor städ m.m. är inkluderat besvarades
inte.
Det fanns heller inte uppgift om vad kostnaden skulle bli om Tulpanens skola
skulle finnas kvar med F-2 eller F-3. Ett muntligt svar på att det kostar 75-80 % av
nyproduktion att rusta upp Tulpanens skola. På vad hade dessa beräkningar gjorts?
75-80% av vad? Inget underlag. Vad skolorna 3-6 eller 4-6 skulle kosta fanns inget
underlag för.
20 miljoner till ett ”äldrekök” på Linden i Fjugesta uppkom under valrörelsen.
Det finns ingen avsättning i någon investeringsplan för detta. Inget underlag alls.
På grund av alla oklarheter och obesvarade frågetecken anser vi i Framtidspartiet i
Lekeberg att äredet ska återremitteras.
Framtidspartiet i Lekeberg
